Om du inte tidigare har hört Ludwig Hart så är det dags nu. Frågar man artisten själv säger han han att han gör “sätta-sig-i-bilen-och-bara-dra”-rock. Men det så mycket mer än så. Arrangemangen, där gitarrer och syntar väver stora filmiska stämningar, påminner om Jackson Brownes och Fleetwood Mac’s 80-tal.

Ludwig Hart knyter också an till samtida amerikanska indieband, men har en direkthet i melodierna – och inte minst en röst – som vi tror kommer kunna ta honom till den breda publiken och ut i världen. Som om War On Drugs haft Don Henley som husgud i stället för Bob Dylan.