Hej Arvid!

Nu har du precis stått på scen på New Things Live under Viva Sounds i Göteborg. Spelningen är nyss avslutad – vad är det första som kommer till dig när du tänker på kvällen? Någon detalj som verkligen fastnade?

Det oerhört vackra rummet jag fick lov att spela i. Med handmålade tapeter från 1700 talet, byggt av svågern till Göteborgs svar på Jack Sparrow, Lars Gatenhjelm Aka Lasse i Gatan.

Du har spelat på många olika scener under året – vad var det med just den här spelningen som utmanade dig eller gav dig något nytt som artist?

Varenda publik, varenda rum, varenda gig är unikt. Ser det som min uppgift att så fort som möjligt lära känna det unika i tillfället och spela med det. Då kan jag få feeling, och dela med mig av det. Jag åt en unik kombination av syltkakor och salta pinnar i logen innan jag gick på scenen. Det var lyckat, det ska jag göra om. Salt o sött vettu.

Din musik är ofta väldigt känslosam och personlig. Hur kände du att låtarna togs emot av publiken här i Göteborg? Märker du om publiken tolkar dem annorlunda från plats till plats?

Jo jo, det var en sittande och fokuserad publik trots att jag märkte att de tagit sig ett par öl. En del låtar tolkas väldigt olika från plats till plats. Jag hade ett tag sången ”Just idag är jag stark” i min repertoar, för att det är en vacker sång. Jag sjöng den vid ett tillfälle på Cirkus som ligger på Djurgården, då fick jag stå ut några buanden. Ett halvår senare sjöng jag den vid Slussen och inget öga var torrt. En kvinna kom fram till mig efter spelningen och sa att hon älskade tre saker i sitt liv, sina barn, sina hundar, och sin solblekta Bajen keps. Hon gav den till mig, så den är ett kärt minne trots att jag inte håller på något särskilt fotbollslag.

Göteborg har en ganska rik musikscen. Känner du att det fanns något i stadens atmosfär eller publik som påverkade ditt framträdande?

Jo Göteborg har en rik musikscen, på våra gator vandrar det många jag ser upp till.
Göteborg är min hemstad, så undermedvetet gick jag nog på scenen med känslan, ”eh, allt blir bra, jag känner dom”.

Under konserten, hur hanterar du ögonblick där det kanske inte går som planerat – ser du det som en del av charmen, eller försöker du styra tillbaka direkt?

Det blir aldrig som planerat, och ja det är en del av charmen. Någon form av improvisation är viktig för att hålla stunden vid liv. Att rädda något som för ögonblicket håller på att falla är också en del av uppträdandet.

Din närvaro på scen beskrivs ofta som intim och själfull. Är det något du jobbar aktivt med, eller handlar det mer om att du “bara är”?

Jag försöker bara vara uppriktig och göra min grej så bra jag kan, och sen hoppas på det bästa. Jag brukar tänka innan jag går på scenen, att om det finns ett budskap i mina låtar så ska jag försöka nå ut med det och hoppas att det gör någon annans dag lite bättre.

Om du ser tillbaka på kvällen – fanns det en låt som fick ett speciellt ögonblick eller en respons du inte förväntat dig?

Det var varmt i lokalen mot slutet av mitt set och jag avslutade med en låt som heter ”öl och karaoke” och publiken sjunger med, jag slutade sjunga och de fortsatte. Då drabbades jag av en julkänsla.

Som artist, vad vill du helst att folk tar med sig hem efter att ha sett dig live? Och känner du att du lyckades med det ikväll?

Om jag lyckades enligt publiken ska inte jag svara på, men jag hade feeling och jag gjorde mitt yttersta.